Bakgrund

Vad är pengar? Vi är alla beroende av pengar, tycker att vi är värda mer, att vi borde värna om miljön och dra ner på konsumptionen etc. Samtidigt hör man att Skolor, Sjukvård, etc får för för lite pengar för att utföra ett bra arbete. Jag tänkte försöka få en överblick i första hand för mig själv kring hur pengar i vårt samhälle fungerar för att bättre förstå och ev ge funderingar kring vad som skulle hända om man införde en förändring. Några frågor jag skulle vilja få bättre förståelse för är.

Varför ökar inte inflationen mer trots att riksbanken pumpar in så mycket pengar
Varför har staten inte tillräckligt med pengar?
Om man har hög beskattning på t.ex Fossila bränslen, alkohol etc för att förhindra konsumtion. varför är det då så hög skatt på arbete?
Varför blir klyftorna större i samhället? rika blir rikare, arbetare blir stressade, låga pensioner och jobbar hela livet.
Hur kan det komma sig att det är mer lönsamt att vara en mellanhand av varor/tjänster jämfört med att faktiskt producera/skapa något?

Vad är pengar?

Riksbanken har en bra definition av vad pengar är men tänkte ändå försöka sammanfatta det. “pengar är vad medborgarna kommer överens om att pengar skall vara” är svårt att greppa. I grunden är pengar ett medel för att förenkla byten av varor och tjänster. Pengarna i Sig har inget värde, värdet ligger i den tjänst/produkt som utbyts. Samtidigt är pengar en friet och någon form av belöning vilket kan användas som ett styrmedel.

Pengars olika stadium

Konsumptions marknaden: Denna marknad definieras av det man köper och säljer dagligen och används oftast av de pengar man får in på lönekontot.
Lån: pengar finns inte, men det finns ett löfte om att man skall betala tillbaka pengarna (en viss mängd uppskattat arbete) i framtiden.
Aktiemarknaden: andelar i företag med ett löfte om att få tillbaka mängden pengar inom ca 10års tid i form av utdelningar.
Inveteringar: Pengarna är låsta på ett eller annat sätt (t.ex genom obligationer eller ett husköp) eller att man köpt någon form av värdepapper (t.ex aktier)

Hur skapas pengar?

Riksbanken: Har möjlighet att skapa pengar och låna ut till banker
Banker: Banker behöver bara ha kapital på 8% av de riskvägda tillgångarna som och kan låna ut resterande belopp. Ibland kan man tro att man skapar pengar genom att tillverka något. Tyvärr är det bara ett ytbyte av pengar som sker, inga nya pengar skapas.

Riksbanken

Riksbanken lånar ut minst 500 miljarder och om man räknar med en negativ ränta på -0.5% om året borde detta skapa 25 Miljarde årligen som går till bankerna (oklart om alla lån har samma utlåningsränta eller om det sklijer sig beroende på t.ex kreditvärdighet). Varje år skapas det mer pengar vilket man visas i grafen [m3] (https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/finansmarknadsstatistik/finansmarknadsstatistik/pong/tabell-och-diagram/penningmangd/) på SCBs hemsida. Här kan man se att mänden pengar ökar ständigt med ca 5-15% årligen. Eftersom fler pengar trycks kan man tycka att dess värde skulle minska i värde. Samtidigt skapar vi ständigt mer saker av värde och då behövs pengar för att täcka upp för behoven.

Riskbankens Inflations mål

I skolan lärde man sig att inflationen enbart styrdes av hur mycket pengar som finns tillgängligt. Det finns exempel på att detta inte är hela sanningen eftersom man i t.ex USA stoppade tryckandet av pengar under 1970 talet men lyckades inte stoppa inflationen. Denna inflation skapades av att det finns mer pengar på marknaden i förhållande till vad som finns att köpa. Samtidigt ser vi i Sverige idag att vi trycker massor av pengar men att det är svårt att få upp inflationen över 2% (det påhittade inflationsmålet). Syftet med en liten inflation är att man vill att det är bättre att spendera pengarna idag jämfört med att spara dem till senare. På så sätt håller man uppe flödet av pengar i samhället som skapar arbetstillfällen.

Brazilien kom tillrätta med sin inflation i huvudsak med följande:

Stopa tryckandet av pengar
Skapa en virtuell referens (USD) så att man lurade förväntningarna på befolkningen så att de inte fortsatte att höja priserna dagligen.

Marknader: De marknader som kan identifieras och som påverkats under se senaste åren är:

Bostadsmarknaden: Har stigit och priserna har nästan dubblerats på 10 år.
kontant marknaden: Löner, matkostnader, telefonabonemang etc har legat på en konstant nivå eller även minskat i pris de senaste åren.
Guld: Priset har ökat.
Obligationer: Har inte kontrollerat uppgifterna
Övrigt: Finns det fler marknader som behöver identifieras?

Detta pekar mot att det finns för lite pengar på kontant-marknaden i förhållande till mängden tillgängliga varor.

Banker

Bankerna behöver som sagt minst 8% kontanter för det totala beloppet som lånas ut men beror även på risken samt att det finns säkerhetsmarginaler för banken. För bolån behöver privatpersoner ha 15% insats samt amortera upp till 50% av lånebeloppet vilket tyder på att det verkar vara en ren vinst-affär för bankerna som kan använda mellanskillnaden (från 8-15% eller mer beroende på hur mycket man amorterat) för att finansiera ytterligare lån. De lånar även ut pengar till företag som vill expandera sin verksamhet eller till uppstartsbolag.

Här skulle jag vilja få fler referenser för att styrka mitt påstående: Detta tyder på att bankerna ger pengar till bolag som skapar produkter/tjänster till en marknad där det saknas pengar för att köpa produkterna/tjänsterna. Inflationsmålet hos bankerna är tvärt emot riksbankens mål då det är ofördelaktigt att vara den som lånat ut stora mängder pengar om inflationen skulle öka.

Konsumentmarknaden.

Tanken med pengarna på kkonsumentmarknaden är att de ständigt skall vara ett flöde. Rörmockare Anders köper mjölk av bonden som får pengar så han kan laga sin traktor och då får bilmekanikern pengar att laga de läckande rören i byggnaden. Men om bonden får för sig att bara sitta och hålla på sina pengar så bryts cirkeln och rörmockaren och bilmekanikern får minre pengar att röra sig med.

Detta är precis vad som händer i vårt samhälle just nu. De vinster som skapas i företagen hamnar oftast tillbaka till höginkomsttagare som spar undan pangarna i investeringar. Därför sitter de med stora summor penagar medan låginkomsttagarna skall klara sig på det lilla de får.

Det verkar som att när vi betalat det nödvändigaste har vi en summa kvar att spendera på “övrigt”. Vi står inför ett val där man skulle kunna.

Lägga på sparkontot: Dålig idee, man får ingen ränta eller ytterligare en pryl som man kanske inte behöver.
Spara i fonder/aktier: Bra idee. Man spar till sin pension eller sparar till ett stort kapital “som bara växer” med tiden så att man slipper arbeta i framtiden. Spar man i en index-fond har man en garanterad avkastning på minst 5-7% och om man har tur får man mer. Dessutom är det ganska uppenbart att staten har problem med att betala ut pensioner eftersom de vill höja pensionsåldern samt att alla känner minst en pensionär som inte har det särskillt bra trots att de arbetat ett helt liv.

Detta betyder även att det arbete vi utför byts ut mot pengar som därefter sparas undan med förhoppningen att vi kommer få ut mer av det vid ett senare tillfälle. Aders köper mjölk av bonden, men bonden spar sin slant och gör en fulfix på traktorn vilket gör att bilmekanikern inte får lägre inkomst.

Genom att pengarna dämms upp i investeringar istället så finns det inte lika mycket utrymme för att skapa produkter och tjänster och på så sätt skapa fler arbetstillfällen. Det andra problmemet är att om det finns för mycket pengar uppdämmt i investeringar så finns det en riskt att en utlösande faktor som t.ex lågkonjungtur etc att många behöver ta ut sina besparingar och byta mot tjänster. Det betyder att investeringen kommer sjunka i värde och om man har riktig otur kommer även priserna att öka på det man vill köpa på det man behöver köpa.

Tanke experiment 1. Om vi alla magiskt skulle få en löneförhöjning på låt säga 10%, skulle detta spar-problem försvinna då eller skulle det bli värre genom att vi försöker spara ännu mer? Eller känner vi oss tryggare inför framtiden eftersom vi har det bra nu och kanske börjat spendera mer? Skulle Det bli dyrare att importera varor eller skulle svenska kronan stärkas pga att vi får igång vår ekonomi? Tanke experiment 2. Om vi alla magiskt skulle få en lönesänkning med 50% vad skulle hända då? Vi skulle få deflation, dvs att alla priser skulle falla på inhemska varor, de som har sparade pengar vill snåla på sina pengar för att de kommer bli värda ännu mer snart. Skulle det bli dyrare att importera varor från utlandet eller skulle värdet av den svenska kronan öka i förhållande till USD och EUR? kanske inte pga vår dåliga ekonomiska situation som inte uppmuntrar till produktivitet.

För att komma till bukt med problemet skulle man antagligen behöva ändra på reglerna

Aktiemarknaden.

Grundideen med aktier är att finnansiera ett startupbolag eller att få ut en större summa pengar för att expandera ett existerande företag. Man skulle kunna säga att det är ett lån där investerare ger ut pengarna istället för banken. Dessa investerare har stora förhoppningar om att få tillbaka sin summa pengar + mer pga den höga risk de utsätter sig för eftersom det saknas garantier att få tillbaka pengarna. Detta system brukar skapa ganska stor press på att verksamheten ska lyckas och ge avkastning till investerarna så snabbt som möjligt.

Aktiepriset är inte knutet till verksamheten. Däremot finns det nyckeltal som många större institut använder sig av för att avgöra om en aktie är över eller undervärderad. De faktorer som påverkar aktiekursen är:

Hur bra bolaget går (vinst eller förlust): Detta verkar dock inte vara en huvudfaktor som t.ex ni i Corona tider då många bolag går dåligt men aktierna rusar.
Vilka förväntningar man har på bolaget: Denna faktor verka ha större betydelse.
Vilka Nyckeltal företaget har: Denna faktor har tidigare varit viktig men verkar tappa sin betydelse på senare tid (stämmer detta? finns det referenser?)

Detta blir lite som en självuppfyllande profetia då alla förväntar sig att priset på aktier skall stiga på sikt vilket gör att alla köper och får priset att stiga. Ytterligare en faktor är att priset på aktiedepån beräknas från sen senaste transaktionen. Låt säga att ABB har 500M aktier och senaste dagen handlades 20k aktier till ett högt pris. Då pressenteras detta för alla aktieinnehavarae som att de alla skulle få ut detta höga pris om de sålde idag vilket på pappret ser väldigt bra ut.

Det blir dock problem om alla faktiskt skulle vilja sälja. När vill man sälja sina aktier? Det verkar ske när man vill göra större affärer eller förverkliga en dröm som t.ex

köpa/renovera hus
ut på långresa
köpa bil

sammafatting

Vi har alla olika mål här i livet, vissa vill bli rika, andra vill skapa en bättre värld för våra efterlevande. På någont sätt borde vi skapa ett system där vi först definierar vad vårt gemensamma mål och därefter belöna de som bidrar till att nå detta mål. Just nur är målet att arbeta med och äga mycket pengar, då kan man tjäna mer pengar. Det jag tror vi skulle vilja är att främja uppfinningar som löser våra klimatproblem, skapa en ekonomisk trygghet även i svåra tider, etc.

Noteringar Vad är pengar (Andreas Cervenka) isbn:978-91-27-13375-4

Räntor: s.27 Negativ ränta, bestraffa de som sparat och har ett kapital. Mycket pensioner i räntepapper som ger att pensionerna är dåliga. Amortera på lånet -> stora förloraren. Många pensionsbolag har utlovat en viss ränta

Banker: Lånar pengar av riksbanken med negativ ränta (får pengar för att låna pengar) Därefter lånar ut pengar i form av statsobligationer till staten för att de ska kunna finnansiera saker, skapad en konstlad marknad av obligationer. Dessa obligationer räknas som 0 i risk av riksbanken. Vid nästa bankkris har staten inte råd att rädda bankerna. Obligationerna är inte värda något (ge en bättre förklaring(s.72)