Kommunikation??

Syfte

En liten sammanfattning och tolkningar från olika böcker kring hjärnan och hur vi tar beslut samt lite hur vi kommunicerar med varandra. Detta för att bättre förstå hur man kan ta bättre beslut men även nå ut med sin idee till andra. Bra kommunikation löser många problem:

Vad är ett beslut?

När vi kommunicerar med andra gör vi det ofstast för att ta någon form av beslut. Antingen att vi vill ha information från andra för att ta ett bättre beslut men även att man ger information till andra för att de ska kunna ta sina beslut. Ett beslut är, väldigt förenklat, uppdelat i två delar där den första delen är en insamlande del för att förstå själva problemet medan den andra delen är att man gör ett utifrån den informationen man har och väljer någon form av action. Ett beslut behöver inte nödvändigt vara något projektrelaterat, det kan vara, skall jag lyssna på den här personen, vilket avstånd skall jag hålla till framförvarande bil eller vill jag köpa den här produkten? Många av våra beslut sker undermedvetet och väldigt effektivt, dvs vi använder vårt limbiska system i hjärnan. Men ibland behöver vi tänka logiskt för att ta ett beslut och då använder vi neocortex. Genom att vara medveten hur hjärnan är uppbyggd kan vi ta fler medvetna beslut.

Hur hjärnan är uppbyggd

Vi tänker alla väldigt olika och dessa skillnader gör att vi har svårt att kommunicera med varandra. Samtidigt vill vi utnytja dessa skillnader om man skall försöka lösa ett komplext problem. [Principals, Ray Dalio, s 211] Vi inbillar oss att vi tänker logiskt och tar ett beslut utifrån t.ex för och nackdelar. Tyvärr är det helt tvärtom, vi har det limbiska systemet som styr våra känslor och som reagerar på den information vi får. Därefter skapas det ett logiskt mönster utinfrån detta för att försöka skapa ett sammanhang. Exempel. Du har en härlig tårtbit i kylen, Det libmiska systemet vill såklart att du skall smaka en bit medan det logiska systemet kanske säger att “nej, inte bra för min hälsa” eller liknande. Men plöttsligt så har det logiska systemet en motivering “bara en liten bit, det kan inte göra någon skada” eller någon annan förklaring till varför man borde lyssna till sina känslor. Det gäller även statistik från t.ex krig där man visar hur många det är som dödats och torterats. Men det räcker ofta med en blid på ett skadat barn för att skapa opinion, tänk den nakna flika i Vietnam, eller 4 åringen som låg drunknad på en strand i grekland.

Osynlig kommunikation.

Vi kommunicerar även med vårt koropps-språk, vilken ton vi använder (låter man glad, anklagande, ledsen), hur man rör händerna, ögonkontakt etc. Dessa uttryck styrs oftas av hur vi mår innombords (även här styr det limbiska systemet) hur hur vi känner för den andra personen/personerna som man pratatar med. ref

Lyssna

Att lyssna är en lika viktig del som att kunna prata. Ibland lysnar vi för att veta hur vi ska svara och ibland för att förstå. Om man försöker förstå den andra personen är det mycket lätare att kunna nå fram med sitt budskap. För att lyssna på den andra måste man även kunna vara öppen för att man får ny information och lär sig något nytt, dvs att den informationen man tidigare hade var felaktig eller bristfällig vilket ibland kan kännas jobbigt. Ju mer man ör öppen för detta faktum detso snabbare kan man själv lära sig och bli bättre på att ta beslut och nå ut till sina medarbetare.

Hur vi kommunicerar med andra personers hjärnor

Genom att beskriva “varför” väcker vi känslorna i det libiska systemet som är de som faktiskt styr oss. Logiken kring “hur” vi uppnår det, kommer senare. Vad är det vi egentligen vill uppnå?

När man skall sätta ett mål eller sälja in något brukar många gå utifrån in utifrån denna modell. Här kommer 2 exempel på hur apple skulle kunna göra en slogan för att sälja in sina datorer exempel 1: (hur) Vi gör bra datorer, (vad= de är vackra och enkla att använda. Vill du köpa en? detta är oinspirerande. exempel 2 (Varför) Vi tror på att tänka annorlunda. (hur) Genom att skapa vackra produkter som är användarvänliga. (vad) så råkar vi göra helt fantasitska datorer. Vill du köpa en?

Det man försöker göra är att hitta personer som tror/känner på samma sak som du tror på.

Detta är grundat i vår biologi. Hjärnans uppbyggnad liknande bubblan där ovan.

Yttersta: Neo Cortex motsvara “vad” bubblan. den rationella och analytiska delen av hjärnan samt språk
De två mittersta (hur och varför) motsvarar vårt limbiska system. Där bor våra känslor, förtroende, lojalitet, samt beslutsfattande men förstår inte språk ted talk om vad som skiljer vanliga och riktigt bra ledare ca 20min lång

ge/ta emot Kritik

Om du ska ge återkoppling/förbättringsfröslag, börja med att verkligen förstå problemet. Kommunicera även ut hur du uppfatat problemet som du eventuellt försöker åtgärda. Det brukar ofta finnas en anledning till varför saker är som de är. När vi tar emot kritik/förbättringsförslag av andra är det många saker som sker i hjärnan. Det limbiska systemet känner detta ofta som obehad då det kan kännas som att man inte duger. Samtidigt (om det är konstruktiv kritik) kan feedbacken vara helt korrekt. Är man inte beredd på att få återkoppling eller att man inte förstår vad man har för nytta av feedbacken så kommer man ignorera den. Det första man behöver göra är att lyssna av vad den andra personen tycker/ser på problemet. Då får man mer information och kanske har man missförstått något och man behöver inte ens ge sin kritik. Därefter kan man ge ett erbjudande om att ge sin syn på saken genom att kommunicera med det limbiska systemet.

Känner du att det där gick bra? jag har ett förbättringsförslag, vill du höra? eller:
Jag skulle vilja förbättra [någonting] så att det fungerar riktigt riktigt bra! har du lust att lyssna på några tips på hur man skulle kunna nå dit?

Får man inget OK här så är det ingen idee att fortsätta diskussionen eller framföra sitt budskap. Om man även utgår från att man vill hjälpa den andra personen så är det lättare att öppna upp det limbiska systemet så att det blir mottagligt för information.

Komma övreens t.ex på möten.

Vi har nog alla varit med på möten eller diskussioner som aldrig slutar vilket ofast beror det på dålig kommunikation, t.ex att man inte pratar om samma sak. Det kan även bero på att många vill hålla sin ståndpunkt att “de har rätt” utan att pressentera för och nackdelarna. Om man är öppen för ideen att man kan ha fel och att det finns saker som man är ovetandes om, då har man kommit ett steg på vägen. Nästa steg är att försöka ha en gemensam syn hur man avgör vad som är “rätt” eller inte. Några lösningar på detta är.

Väga för/nackdelar mot varandra.
Fråga någon som vet mer om änmnet, t.ex en expert.
Göra ett litet test. Ofta finns det saker som i teorin borde fungera men som tyvärr inte gör det praktisk och tvärtom. Ta hummlan som exempel, det tog många år att bevisa att den faktiskt kan flyga.
ha en tydlig process:
1. Lyssna på varandra, ställ gärna frågor och kontrollera att man förstått rätt.
2. diskutera de olika förslagen. Ett vanligt misstag är att man tror att man måste göra på det sättet som det pressenteras på. Man har alltid möjligheten att avstå från förslaget eller att modifiera det.
3. Därefter ta ett medvetet gemensamt beslut.

Då tvingar man sina medarbetare att pressentera varför de tyckter som de tycker och alla blir mer införstådda i problematiken och kan lära sig av varandra. En annan fördel är att lösningen ofta brukar bli bättre så att man slipper återkomma vid senare tillfälle när ev följdproblem dyker upp.

Det kommer ofta att finnas personer som känner att det var ett dåligt beslut trots att man försökt lägga all fakta på bordet. Ibland går det inte för NeoCortex att forumuela alla anledningar till vartför en sak ska vara på ett visst sätt. Så om man pratar med en person med mycket erfarenhet inom ett område finns det skäl till att vara försiktig även om denna person inte kan formulera exakt varför det är en dålig idee.

Dela med sig av lärdommar.

Genom att sprida den kunskap som vi lär oss till andra kommer vi minimera risken för misstag. Oftas kan detta kännas jobbit om man gjort ett “dummt misstag” som man egentligen inte vill erkänna. Men om man lyckas hålla en öppen kultur där det är ok att göra misstag (första gången), då kan andra lära sig och man förhindrar framtida missar.

Pressentera mål

Genom att på ett effektivt beskriva varför något skall göra kan man tillsammans komma fram till hur och vad som skall göras. Det blir mindre risk för missförstånd och fel. Om man är riktigt duktig på att kommunicera ut tydliga mål låter man teamet/personen till stora delar själv tänka ut lösningar vilket skapar ansvarskänsla och lust till att lösa problemet.

Några lädrommar

Var överens om “hur” du vill kommunicera med den du pratar med innan ni startar en dialog/diskussion. Det är lite som att man pressenterar ett “öppnings förfarande” såhär vill jag att vi ska kommunicera, håller du med? exempel Vid feedback: förklara att du vill gärna ge din syn på saken för att göra personen uppmärksam på något. Du vill gärna att pesonen lyssnar, funderar och tar sitt eget beslut om något skall förändras. Exempel vid möte: Tydliggöra syftet med mötet, varför är vi här men även hur besluten tas och hur man avgör vad som är bästa lösningen.
Ge aldrig kritik eller framför förslag när om man känner sig upprörd /obalanserad. Denna obalans kommer märkas både genom ustrålning genom kroppen men även skriftligt som ett undermedvetet meddelande.